Tillgänglighetsdirektivet och er hemsida

Sedan den 28 juni 2025 gäller lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Den bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv och träffar framför allt företag som säljer till privatpersoner på nätet. Här är vad den kräver, vilka som slipper och vad ni kan kontrollera på egen hand.

Tänk er en kund med nedsatt syn som försöker köpa en present i en liten webbutik. I kassan läser skärmläsaren upp “knapp, knapp, knapp”, eftersom ingen av knapparna har en text. Hon ger upp och handlar någon annanstans.

Förr var det en förlorad order. Sedan sommaren 2025 kan det för många e-handlare också vara ett brott mot lagen. Nedan står vad tillgänglighetsdirektivet innebär i Sverige, vilka som omfattas och vad ni kan göra redan nu. Den är skriven för småföretag och är ingen juridisk rådgivning. I gränsfall ska ni prata med en jurist.

Direktivet och den svenska lagen

EU:s tillgänglighetsdirektiv heter formellt direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. På engelska kallas det European Accessibility Act, ofta förkortat EAA.

I Sverige har direktivet genomförts genom lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Den kallas ofta tillgänglighetslagen eller LPTT och trädde i kraft den 28 juni 2025.

Lagen ställer krav på produkter och tjänster som riktar sig till konsumenter inom några utpekade områden. På tjänstesidan är det elektroniska kommunikationstjänster, tjänster som ger tillgång till audiovisuella medier, delar av persontransporter, banktjänster för konsumenter, e-böcker och e-handelstjänster. För de flesta småföretag är det bara den sista som är aktuell.

Inte samma sak som DOS-lagen

Lagen förväxlas ofta med DOS-lagen, lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Den bygger på ett annat EU-direktiv, webbtillgänglighetsdirektivet, och gäller offentliga aktörer och vissa privata aktörer med offentlig finansiering. Digg har tillsyn över DOS-lagen. Ordet tillgänglighetsredogörelse, som många söker på, kommer därifrån. Ett privat företag som bara säljer till privatpersoner berörs normalt av tillgänglighetslagen, inte av DOS-lagen.

Vilka som omfattas

PTS skriver att organisationsformen inte spelar någon roll. Det som avgör är om ni erbjuder någon av de produkter eller tjänster som lagen räknar upp till konsumenter. Det gäller även ideella föreningar.

E-handel mot privatpersoner

Direktivet definierar e-handelstjänster som tjänster som tillhandahålls på distans, genom webbplatser och tjänster för mobila enheter, på elektronisk väg och på individuell begäran av en konsument i syfte att ingå ett konsumentavtal. Förenklat: kan en privatperson beställa och ingå avtal med er via hemsidan eller en app är ni sannolikt en e-handelstjänst.

PTS bedömer att det bara är de delar av webbplatsen som hör till e-handelstjänsten som omfattas av kraven för e-handel. Vilka delar det är får varje företag bedöma själv, och bedömningen kan prövas i PTS tillsyn. Vår läsning är att produktsidor, varukorg, kassa, inloggning och betalning ligger närmast till hands.

Företag som bara säljer till andra företag

Lagen gäller tjänster till konsumenter. Säljer ni bara till företag omfattas er webbutik inte av kraven för e-handelstjänster. Många har ändå en blandad kundkrets, och då är det den del som vänder sig till privatpersoner som räknas.

Tjänsteföretag med bokning eller kontaktformulär

Här blir det gråzon. En rörmokare med ett kontaktformulär ingår inget avtal på hemsidan, och formuläret är knappast en e-handelstjänst. En salong där kunden bokar och betalar en behandling i förväg ligger närmare definitionen.

PTS ger inga förhandsbesked och ingen individuell rådgivning. Bedömningen är alltså ert ansvar. Är ni osäkra är en timme med en jurist som kan konsumenträtt billigare än att gissa.

Undantaget för mikroföretag

Enligt 10 § behöver tjänster som tillhandahålls av mikroföretag inte uppfylla tillgänglighetskraven. Lagen definierar mikroföretag som ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller årlig balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner euro.

Tre saker är värda att veta om undantaget.

  1. Det gäller tjänster, inte produkter. Hanterar ni produkter som lagen räknar upp, som datorer, betalterminaler eller läsplattor, gäller undantaget inte för dem.
  2. Det följer storleken. Växer ni förbi gränserna gäller kraven. Hur anställda och omsättning räknas när företaget ingår i en koncern kan vara en fråga för en rådgivare.
  3. Det tar bort kravet, inte kunderna. En kassa som inte går att använda med tangentbord tappar kunder med eller utan lag.

Lagen har också ett undantag för när ett krav skulle ändra tjänstens grundläggande karaktär eller bli en oproportionerligt stor börda. Det är ingen genväg. PTS skriver att den som åberopar det ska dokumentera och spara sin bedömning och meddela tillsynsmyndigheten.

Vad lagen kräver av en e-handel

Kraven i lagen är funktionella. De säger vad som ska fungera, inte hur det ska byggas. För tjänster gäller först de allmänna kraven: gränssnittet ska gå att uppfatta, hantera och förstå, och det ska fungera med tekniska hjälpmedel som skärmläsare. För e-handelstjänster pekar direktivet dessutom ut några saker särskilt.

  • Information om tillgängligheten hos de produkter och tjänster ni säljer, när den informationen kommer från den som är ansvarig för produkten.
  • Identifiering, säkerhet och betalning ska vara tillgängliga när de är en del av tjänsten. Inloggning, verifiering och kassa ska alltså gå att använda för alla.
  • Identifieringsmetoder, e-signaturer och betaltjänster ska uppfylla samma krav.

Två krav till glöms ofta. Enligt 25 § ska ni ta fram information om hur tjänsten uppfyller tillgänglighetskraven, och enligt direktivet ska den ingå i de allmänna villkoren eller ett motsvarande dokument. Har ni en kundtjänst ska den enligt PTS kunna svara på hur tjänsten fungerar tillsammans med tekniska hjälpmedel.

WCAG och EN 301 549 i praktiken

Följer ni en harmoniserad standard antas ni uppfylla lagens krav. PTS kallar det presumtion om överensstämmelse. För digitala tjänster är standarden EN 301 549.

PTS skriver att man behöver uppfylla WCAG nivå A och AA för att klara kraven i EN 301 549, men att standarden innehåller mer än WCAG. Digg beskriver att EN 301 549 bygger på WCAG 2.1. I september 2026 publicerade ETSI version 4.1.1 av EN 301 549, som i stället bygger på WCAG 2.2.

För en ny hemsida betyder det att WCAG 2.1 nivå AA är golvet, och att det är klokt att bygga efter WCAG 2.2 nivå AA direkt. De nya kraven i 2.2 handlar bland annat om att fokusmarkeringen inte får döljas av annat innehåll, att klickytor ska ha en minsta storlek och att inloggning inte ska kräva att användaren minns eller skriver av något.

Automatiska testverktyg är en bra början men räcker inte. PTS påpekar att alla verktyg på marknaden har begränsningar. De kan rapportera fel resultat och har svårt att avgöra hur användbart något är för personer med olika behov. Någon behöver alltså också testa för hand.

Tillsyn och sanktioner

Lagen har fem tillsynsmyndigheter: PTS, Mediemyndigheten, Myndigheten för tillgängliga medier, Konsumentverket och Transportstyrelsen. För e-handel är det PTS som granskar. Granskningen bygger på dokumentation, tester och klagomål från användare.

Hittar PTS brister kan myndigheten besluta om ett föreläggande att rätta dem eller om en sanktionsavgift. Enligt lagen är avgiften lägst tiotusen och högst tio miljoner kronor, och den bestäms efter hur allvarlig och omfattande överträdelsen är. I ringa fall ska ingen avgift beslutas.

Övergångsreglerna

Lagen gäller inte förinspelat ljud och video eller dokument som publicerades före den 28 juni 2025, och inte heller arkiverat innehåll som inte har uppdaterats sedan dess. Tjänsteavtal som ingicks före ikraftträdandet får löpa vidare till avtalstidens slut, dock längst till och med den 27 juni 2030.

Övergångsreglerna handlar alltså om befintliga avtal, äldre innehåll och utrustning. Vår läsning är att en webbutik som fanns redan 2025 inte har något generellt anstånd till 2030. Är ni osäkra på hur reglerna träffar er, fråga en jurist.

Checklista för en småföretagssajt

Den här listan täcker det som oftast går fel på små hemsidor. Den ersätter inte en fullständig granskning, men ni kan göra det mesta på en eftermiddag.

  1. Avgör om ni omfattas. Säljer ni till privatpersoner, kan de beställa eller betala på hemsidan och är ni större än ett mikroföretag? Skriv ned hur ni har resonerat.
  2. Gå igenom ett helt köp med bara tangentbordet. Tab framåt, skift och tab bakåt, enter för att välja. Ni ska alltid se var fokus är.
  3. Testa med en skärmläsare. VoiceOver finns i Mac och iPhone, och NVDA är gratis för Windows. Knappar, länkar och formulärfält ska ha begripliga namn.
  4. Kontrollera kontrasten. På nivå AA kräver WCAG minst 4,5:1 mellan vanlig text och bakgrund, och 3:1 för stor text.
  5. Gå igenom formulären. Varje fält behöver en synlig etikett, och felmeddelanden ska stå i text, inte bara markeras med röd färg.
  6. Skriv alt-texter för bilder som bär information. Rent dekorativa bilder ska döljas för skärmläsare.
  7. Zooma till 200 procent. Inget innehåll eller någon funktion ska försvinna.
  8. Kontrollera rubrikerna. En huvudrubrik per sida och underrubriker i logisk ordning.
  9. Texta videor som ni publicerar från och med nu.
  10. Fråga era leverantörer. Kassa, betallösning och bokningssystem kommer ofta från någon annan. Be dem visa hur deras delar uppfyller kraven.
  11. Skriv tillgänglighetsinformationen och lägg den i de allmänna villkoren eller på en egen sida som villkoren hänvisar till.
  12. Förbered kundtjänsten på att få frågor om hur tjänsten fungerar med tekniska hjälpmedel.

Så kan vi hjälpa till

Vi är inte jurister, och frågan om ni omfattas ska ni bedöma själva eller med en jurist. Det vi gör är att bygga och testa.

Har ni en befintlig hemsida eller butik kan vi granska den och ge konkreta förslag i en genomgång av webbdesign och användbarhet. Säljer ni till privatpersoner på nätet beskriver vi på sidan om e-handel för småföretag hur vi bygger butiker. Bygger ni nytt ingår en granskning mot WCAG 2.1 nivå AA före lansering i alla våra paket för hemsidor och drift, och vad en ny sajt innehåller står på sidan om hemsida för företag.

Nästa steg

Gör punkt ett och två i checklistan i dag. Skriv ned om ni säljer till privatpersoner via hemsidan, och gå sedan igenom ett köp eller en bokning med bara tangentbordet. Det tar en kvart och visar ofta de största problemen direkt.

Vill ni ha en utomstående bedömning kan ni beställa en gratis analys. Vi mäter hemsidans tillgänglighet tillsammans med hastighet, mobil och teknisk SEO, och ni får en skriftlig rapport med en prioriterad åtgärdslista.

Vanliga frågor

Gäller tillgänglighetslagen vår hemsida?

Det beror på vad hemsidan gör och vem ni säljer till. Lagen gäller bland annat e-handelstjänster riktade till konsumenter, alltså när privatpersoner kan ingå avtal med er via hemsidan eller en app. En ren informationssida med kontaktformulär är sällan en e-handelstjänst. Mikroföretag som tillhandahåller tjänster är undantagna. PTS ger inga förhandsbesked, så bedömningen är er egen. Är ni osäkra, fråga en jurist.

Vad räknas som mikroföretag enligt lagen?

Ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller årlig balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner euro. Mikroföretag behöver inte uppfylla tillgänglighetskraven för tjänster, men undantaget gäller inte produkter som lagen räknar upp. Hur anställda och omsättning räknas när företaget ingår i en koncern eller har ägarkopplingar till andra bolag är en fråga att ta med en rådgivare.

Vad händer om vi inte följer lagen?

PTS granskar e-handelstjänster genom dokumentation, tester och klagomål från användare. Hittar myndigheten brister kan den besluta om ett föreläggande att rätta dem eller om en sanktionsavgift. Enligt lagen är avgiften lägst tiotusen och högst tio miljoner kronor och bestäms efter hur allvarlig och omfattande överträdelsen är. I ringa fall ska ingen avgift beslutas.

Räcker det att följa WCAG?

Nej, enligt PTS. Den europeiska standarden EN 301 549 innehåller fler krav än WCAG, till exempel för programvara och dokument. För en vanlig webbutik är WCAG nivå A och AA ändå den största och viktigaste delen, eftersom de ingår i EN 301 549. Till det kommer lagens egna krav på information om tillgänglighet och på kundtjänst.

Vad är skillnaden mellan tillgänglighetslagen och DOS-lagen?

DOS-lagen, lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, gäller offentliga aktörer och vissa privata aktörer med offentlig finansiering. Digg har tillsyn över den, och det är den som kräver en tillgänglighetsredogörelse. Tillgänglighetslagen gäller produkter och tjänster som erbjuds konsumenter, oavsett vem som erbjuder dem. Där har PTS och fyra andra myndigheter tillsyn. Samma organisation kan omfattas av båda.

Tjänster som hör ihop med artikeln

Vi kan göra det som står i artikeln

Boka ett möte, eller börja med en gratis nulägesanalys av er hemsida.